Utomhus går det mot mörkare tider och hösten närmar sig med stormsteg. Men för mig går det mot ljusare tider. Den här sommaren har varit som en berg och dal bana.
Det började med Erik och Cecilias bröllop när jag stod i kyrkan och storsnörvlade och försökte fokusera på min roll som tärna. Nästa gång jag var i kiyrkan stortjöt jag, men då var det på Jonas begravning. Nästa helg är det dags för bröllop igen. Bort med det sorgsna och in med det glada igen, och så är cirkeln kanske sluten.
Det är nu första gången på mycket länge som jag inte behöver oroa mig fö hur jag ska ha råd med hyran och det ser ut som att jag har jobb ett tag framöver. Ska på en intervju i Höganäs imogon och sen är det två informationsträffar nästa vecka, i Lund på måndag och Malmö på onsdag. Får väl se om jag hinner med det där med att läsa till undersköterska.
Även OS i Peking börjar gå mot sitt slut. Inget bra OS för Sveriges del, men vi håller ändå flaggan högt, tycker jag. För vi fuskar inte. Jag tycker att det borde vara hårdare dopingstraff. Har du blivit fast i OS borde du inte få tävla mer i OS t.ex. Som det är nu så får man ett års avstängning på sig att hårdträna inför nästa mästerskap. Det visar att man kan komma undan med det. Och sen tar dom ifån Ara Abrahamian sitt brons för att han protesterade mot ett mycket tveksamt domslut. Man får ju inte bete sig hur som helst på en prispall! Knasigt att dom ser det som värre än nån som fuskar. Bara en tanke.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar