Du finns i allt som är jag

Nu är begravningen avklarad. Det var fint. Mycket musik och massor av blommor, precis som han själv ville ha det. Mycket folk också. Det var 160 program upptryckta till kyrkan och dom tog slut. Var 175 personer där.

Minnesstunden efteråt kändes också bra, och lagom. Blev en hel del över så nu har jag vetebröd till en hel armé, plus att det blev två tårtor över som jag glömde i kylen på församlingshemmet, haha. Miss i planeringen. Får svänga in om imorgon och hämta dom när jag ändå ska till begravningsbyrån och hämta pärmen med blomsterhälsningarna.

Vi var uppe vid krematoriet och kollade på kransgården där efter minnesstunden. Var hur mycket blommor som helst. Verkligen superfint :) Är så glad att han verkligen fick en begravning som han själv skulle ha gillat. Rätt stämning och helt rätt musik. Och rätt solist också för den delen. Känns som ett fint avslut.

Vad ska man ha för rubrik?

Jag har blivit mycket duktig på att lägga upp bilder ser jag. Den här föreställer papi och mig på Kulturen i Lund när han fyllde 60 och vi var och åt där. Senaste gången farmor var med på något, vad jag kan minnas. Hon lever fortfarande, är 94 nu.

Den här bilden tänkte jag ha på min kistdekoration, som mamma ska göra. Ett hjärta med vita och röda rosor. Har också hittat, scannat in och mailat iväg ett foto till begravningsbyrån som ska vara på framsidan av programmet. Kommer att bli fint. Har beställt tårta och vetebröd till 120 pers idag.

Hade buskul på jobbet idag när min favvotant skulle försöka lära sig att säga "Packa pappas kappsäck" fort. Gick sådär bra, men var fruktansvärt roligt och hon gav sig aldrig.

Doris har kommit in i sin första trotsålder. Hon kommer inte när man ropar och gör tvärtemot vad man säger och skäller och biter i saker och har sig. Blev riktigt arg på henne innan idag och det märkte hon, för sen gick hon enbart till Magnus i två timmar. Enda tills jag gav henne mat. Då vände det :) haha. Men nu är hon utmattad efter alla hyss och sover bakom soffan, det lilla livet.

Intensiv vecka framför mig...

Ja då blev det ytterligare en bild på Doris, som har stulit våra hjärtan. Hur man kan vara så mjuk och go och sova i så roliga ställningar är en gåta. Nu sitter jag uppe och har kvällsvaket, medans Magnus sover en sväng. Efter 03 ska jag väcka hononm och så byter vi så att jag får några timmar i sängen. Ska jobba imorgon, men inte förrän tio så det ska nog funka.

Intensiv vecka man har framför sig nu.
Måndag- jobba, som sagt. 10-14 är ganska lagom dock. Mellan två och tre kommer larmtjänsten till pappas lägenhet och hämtar sin utrustning och lämnar tillbaka mina nycklar. Så får jag automatiskt vattnat blommorna och tömt postfacket också, innan det hinner bli så mycket. Gjorde det faktiskt i fredags.

Tisdag- jobba, 10-14 igen. Sen ska Magnus iväg och jobba framåt kvällen så blir väl en hemmakväll med Doris. Är förberedd nu och har handlat hem mat och filmer.

Onsdag- visning av gravplatser på kyrkogården. Och handla och fixa allt vi behöver till begravningen. Duka och förbereda lokalen. Julia har lovat att hjälpa till. Tacksamt.

Torsdag- begravning. Hade en dröm igår natt att alltihop gick fel, så är nog inte fullt så lugn som jag ger sken av iaf. Men idag har vi träffat prästen och planerat så det kan nog bli bra iaf.

Fre- jobba 10-14, sen ta det lugnt. Kanske hinna plugga lite?

Lör-Sön- jobba heldagar.

Nu ska jag och Doris ut och kissa och sen ska jag halvsova på soffan till Thelma och Lousie, som jag upptäckte är sommarnattsbio idag.

Ensamstående

Jaha, då var man typ som en ensamstående förälder hela veckan då. Vi skulle ju egentligen inte ha fått hem Doris än, men hon och hennes syskon stressade varandra så att dom hetsåt så vi fick ta hem henne några dagar i förväg. Ska lämna tillbaka henne igen torsdag till söndag så att hon kan veterinärchippas etc. bara.

Problemet är väl att Magnus jobbar hela veckan. Han var hemma om i fem minuter idag och hämtade nya kläder, sen var det iväg igen. Dom har lite problem att bestämma sig på hans jobb om vilket schema som gäller och han säger ju naturligtvis inte emot när dom utgår ifrån att han är flexibel och kan jobba dygnet runt.

Doris är jättesöt, men det är ju mycket jobb att ha henne helt själv. Jag måste ut flera gånger på natten med henne och får sova på soffan så att hon inte ska gå i trappan från övervåningen. För lite sömn gör en ganska grinig. Sen tjänar ju Magnus mer än mig så lite ligger det väl i att det är bättre om han jobbar, men jag vill inte bara vara hemma, och det är ju hans hund också så vore bra om hon kände igen honom när han kommer hem sen. Just nu tror hon nog att Maria är hennes husse.

En valp är dock en underbar glädjespridare som inte ger en nåt utrymme att vara ledsen och fundera på alla tråkigheter och sorger. Idag har jag pratat med begravningsbyrån om kontakt med präst och kantor iaf och bokat tid för en visning av gravplats. Men skulle väl egentligen behöva lite tid över för att ta itu med allt praktiskt med post och bouppteckning etc. Är ju exakt en vecka sen idag.

Var ska man börja?

Dödsannonsen står i tidningen idag, tillsammans med den dom satte in från jobbet. Känns overkligt att se, men dom blev jättefina och precis i hans anda.

Har verkligen upptäckt hur uppskattad min lilla papi var. Jag visste att han var uppskattad, men att det skulle avspegla sig i att så många bryr sig om att höra av sig till mig för att tala om det, hade jag nog inte räknat med. Har huset fullt av snittblommor och har fått jättemycket fina samtal och brev. Känns bra att veta att många kommer bära honom med sig i minnet.

I tisdags och onsdags var jag jätteledsen, men nu har det faktiskt lagt sig lite. Blev lugn osh sansad av att åka till farmor och hjälpa henne hantera sin sorg efter att ha förlorat en son. Det är ju faktiskt jobbigare och mer onaturligt än för mig. Men jag tror också att jag inte hunnit greppa än vad det verkligen innebär att han är borta. Att jag aldrig kan gå till honom mer för att få råd om saker och så. Han har varit den kloka ledstjärnan i mitt liv, och min faster sa precis samma sak. Även på sin egen dödsbädd ledde han mig i hur jag skulle hantera hans död. Det är stort.

Har fixat den solist jag ville ha till begravningen och har snälla, underbara vänner som ställer upp med servering och dukning, men sen har jag verkligen ingen aning om var jag ska börja. Har bett begravningsbyrån om hjälp med boupptäckningen, så att jag skulle slippa hitta ytterligare en person att fråga. Men många har erbjudit sig att hjälpa till när jag väl kommer på i vilken ände, och det känns skönt att ha så otroligt fina väner. Det är guld värt och jag har nog inte insett hur bra dom är förrän nu. Men det är ju i såna här lägen dom testat. Nu vet jag vilka dom är. Tack för all hjälp och stöd.

Och tack till Julia för att du piggar upp mig med söta bilder! Ska nog åka och hälsa på Doris idag och få en sötdos till. Fast hon börjar bli stor nu....

vila i frid

I morse, på Frankrikes nationaldag, kl 05.15 somnade lilla papi in för gott. Det var inte dramatiskt, han slutade bara att andas. När jag kom dit var han fortfarande varm.

Det känns väldigt tomt, jobbigt och skönt på samma gång och jag är mycket trött. Men en lättnad att det gick så fort så att han slapp lida.

Tack för alla gulliga sms och kommentarer. Det finns egentligen inget man kan säga som hjälper, men ATT man säger det värmer ett brustet hjärta nåt otroligt.

Valpsjuka

Det är en helt obeskrivlig känsla av total lycka och inre frid som sprider sig i kroppen (mitt i alla tråkigheter) när man har sju små valpar klättrandes överallt som försöker bita en i öron, fingrar, haka, skosnören, ja överallt....

Vi var och hälsade på vår Doris idag. Hon var inte direkt imponerad och somnade ganska snabbt när hon inte fick vara utomhus på grund av regnet. Men inne i källaren vaknade alla hennes syskon och började överfalla oss med klor och tänder. Hihi :)
Man vill ha allihop :) Och man vill att dom ska vara så små, nyfikna och lekfulla för evigt. Finns det krumelurpiller för hundar?

Världens bästa papi

Väljer att se det som att jag och papi fått ett halvår extra tillsammans, än som att det var bortkastat att komma tillbaka från fallet på Teneriffa. Vi har pratat om allt, också om det svåra, och verkligen tagit oss tid för varandra. Det är guld värt.

Men det är klart svårt att veta att nån ska dö. Det är svårt för mig att tänka på att jag inte kommer ha nåt tal från brudens far på mitt bröllop och att mina barn aldrig kommer lära känna sin morfar. Dom kommer ju inte att ha nån farfar heller för övrigt. Saker som känns små och lite löjliga egentligen, men som jag känner kommer framkalla en saknad hos mig när det väl händer.

Varje dag vi får tillsammans nu ser jag som en bonus och jag har förlikat mig med att varje av dom kan vara den sista. Det är fantastiskt vad man kan få ut mycket av dagarna när man bara prioriterar det som är viktigt.

Doris

Här är lite fler bilder på min nya lilla älskling. Vi var och hälsade på henne igår och provade om halsbandet passade och busade lite. Men hon ville mest sova, det lilla livet. Värmen tar kål på små valpar.

En dos av Doris var precis vad jag behövde igår. Pappas möte med onkologen ledde bara till det väntade, att dom inte vill göra nåt för att dom tycker att det är för långt gånget. Så nu är det väl bara att försöka ta vara på tiden så bra som möjligt. Tungt, men samtidigt bra att äntligen få ett besked.

Får bli ett snabbinlägg idag, för vi ska iväg på bröllop i eftermiddag, och tänkte åka in om pappa en stund innan dess. Får rapportera vidare imorgon när Magnus ligger och är tråkig och bakis. Jag har nämligen erbjudit mig att köra ikväll, eftersom jag känner att jag vill vara nykter och kunna köra om det händer nåt med papi.

Mitt nya liv med hund

Så här mitt i allt elände med pappa så får man ju glädja sig åt nåt. Vi har ju ett tag pratat om att vi vill ha en hund. Kanske mest jag, eftersom det ofta är jag som är själv hemma mycket på kvällarna och så. Så i söndags var vi och hittade vår lilla Doris som är leveransklar den 23e juli. Ska bli kul att ha något roligt att engagera sig i också.

Idag var pappa jättedålig och trodde att han inte skulle vakna igen om han somnade och så så jag satt hos honom ganska länge eftersom han sov bättre när det var nån där. Får ta med mig en bok dit imorgon så att jag kan få tiden att gå. I natt mådde jag jättedåligt och var uppe flera gånger och spydde. Visade sig att pappa haft en jättedålig natt med illamående och kräkningar. Nästan lite kusligt att det kan ge mig nåt slags sympatiillamående. Men sov ju inget igår natt heller så var väl meningen att jag skulle få sjukanmäla mig från jobb och vila en dag. På det igen imorgon och på fredag. Sen ska vi på bröllop på lördag.