Väljer att se det som att jag och papi fått ett halvår extra tillsammans, än som att det var bortkastat att komma tillbaka från fallet på Teneriffa. Vi har pratat om allt, också om det svåra, och verkligen tagit oss tid för varandra. Det är guld värt.
Men det är klart svårt att veta att nån ska dö. Det är svårt för mig att tänka på att jag inte kommer ha nåt tal från brudens far på mitt bröllop och att mina barn aldrig kommer lära känna sin morfar. Dom kommer ju inte att ha nån farfar heller för övrigt. Saker som känns små och lite löjliga egentligen, men som jag känner kommer framkalla en saknad hos mig när det väl händer.
Varje dag vi får tillsammans nu ser jag som en bonus och jag har förlikat mig med att varje av dom kan vara den sista. Det är fantastiskt vad man kan få ut mycket av dagarna när man bara prioriterar det som är viktigt.
4 kommentarer:
Kloka tankar från en klok tjej. Vi är många som tänker på er. Kramar
Det är så sant som du säger! Tänker på dig vännen!
Jag önskar man kunde säga eller göra något för dig, men vi tänker på dig!
Kram!
du har enorm tur att ha en pappa som du vet älskar dig även om han inte finns mer hellre de än att ha en som lever som har sagt att han inte gör det
Skicka en kommentar