tisdag, november 24, 2009

24 november...



Pappas födelsedag. Mycket vatten har runnit under bron sen förra året. Då stod jag på en intensivvårdsavdelning på Teneriffa och sjöng "Ja må han leva". I år finns det ingen att sjunga för alls. Får väl sjunga en liten snutt vid graven kanske.

Lämnade lägenheten ifrån mig i fredags. Skönt att det är färdigt, men samtidigt kändes det sxtremt jobbigt att lämna ifrån sig nycklarna. Som att jag satte sista spiken i kistan, som att sista biten försvann. Mycket märklig känsla.

Det gäller att omge sig av små glädjeämnen i livet för att inte gå under. Doris är väl den som får mig att gå upp på morgnarna, men det finns ju andra också. Igår var jag barnvakt till underbara lilla Vanja. Man börjar få ögonkontakt med henne nu, hon ler och är váken lite mer. Helmysigt. Känner mig nöjd med att vara moster, även om jag inte är det på riktigt. Har man inga egna syskon som kan skaffa barn så får man adoptera sambons syskonbarn, eller?

torsdag, november 12, 2009

Blogg om blogg

Har följt debatten om bloggar i tv4:s efter tio. Är förvånad att så många människor i Sverige faktiskt kan försörjá sig på att blogga. Det kanske hade varit nåt? Men det verkar som att man antingen måste vara grymt kunnig på mode eller tillräckligt korkad för att locka till sig läsare, så det är nog rätt kört ändå. Riktigt såå korkad är jag inte ;)

Det är också en debatt om vad som är okej att skriva i sin blogg. Hur mycket får man lämna ut andra och hur mycket bör man lämna ut sig själv? Rent generellt tycker jag att man inte ska lämna ut andra alls. Jag nämner namn på folk i min blogg, men det är ju aldrig några utlämnande grejer jag skriver. Om man inte räknar med några bilder jag lagt upp som min sambo kanske inte direkt uppskattat, haha. När det gäller en själv får man väl känna själv vad som är okej.

Likadant är det med facebook. Har fått många kommentarer med tanke på vad jag gått igenom senaste året. Folk som knappt känner mig vet allt. Tycker jag att det är okej? För min sida är det ett ganska medvetet drag att jag lagt ut allting. Då slipper jag ta det med varenda människa jag träffar. Alla vet redan. Likadant är det ett effektivt sätt att döda skitsnack att vara öppen med saker själv istället. Det tar död på all ryktesspridning.

Jag som alltid har skrivit dagbok använder bloggandet som en ventil för mina personliga tankar, och då är det klart att det kanske blir ganska utlämnande ibland.

Skulle vara intressant att veta vem som läser det man skriver också. Hade ju lite debackel här förra sommaren för att jag skrivit saker som folk tyckte att jag borde låtit bli, men det handlade om en person som inte finns längre, och saker som han själv berättat för mig och som jag uppfattade inte var hemliga. Helt plötsligt märkte jag att många nya människor hittade min blogg. Hur då? Letar man efter en person eller ett ämne när man söker upp en blogg? Lägg gärna en kommentar om vem du är och varför du läser just min blogg. Skulle vara intressant att veta.