Har följt debatten om bloggar i tv4:s efter tio. Är förvånad att så många människor i Sverige faktiskt kan försörjá sig på att blogga. Det kanske hade varit nåt? Men det verkar som att man antingen måste vara grymt kunnig på mode eller tillräckligt korkad för att locka till sig läsare, så det är nog rätt kört ändå. Riktigt såå korkad är jag inte ;)
Det är också en debatt om vad som är okej att skriva i sin blogg. Hur mycket får man lämna ut andra och hur mycket bör man lämna ut sig själv? Rent generellt tycker jag att man inte ska lämna ut andra alls. Jag nämner namn på folk i min blogg, men det är ju aldrig några utlämnande grejer jag skriver. Om man inte räknar med några bilder jag lagt upp som min sambo kanske inte direkt uppskattat, haha. När det gäller en själv får man väl känna själv vad som är okej.
Likadant är det med facebook. Har fått många kommentarer med tanke på vad jag gått igenom senaste året. Folk som knappt känner mig vet allt. Tycker jag att det är okej? För min sida är det ett ganska medvetet drag att jag lagt ut allting. Då slipper jag ta det med varenda människa jag träffar. Alla vet redan. Likadant är det ett effektivt sätt att döda skitsnack att vara öppen med saker själv istället. Det tar död på all ryktesspridning.
Jag som alltid har skrivit dagbok använder bloggandet som en ventil för mina personliga tankar, och då är det klart att det kanske blir ganska utlämnande ibland.
Skulle vara intressant att veta vem som läser det man skriver också. Hade ju lite debackel här förra sommaren för att jag skrivit saker som folk tyckte att jag borde låtit bli, men det handlade om en person som inte finns längre, och saker som han själv berättat för mig och som jag uppfattade inte var hemliga. Helt plötsligt märkte jag att många nya människor hittade min blogg. Hur då? Letar man efter en person eller ett ämne när man söker upp en blogg? Lägg gärna en kommentar om vem du är och varför du läser just min blogg. Skulle vara intressant att veta.
3 kommentarer:
Håller ju lite koll på vad som händer hos dig, även om jag kan tyckas lite tyst ibland :)
Det är ju alltid lite av en balansgång med hur mycket man ska lämna ut. Jag för min del har varit rätt så öppen i synnerhet när jag skrivit dikter, och det har väl blivit lite undranden från framför allt mina systrar om det jag skrivit vart lämpligt, främst när det handlat om mina föräldrar.
Jag har också följt TV4's temavecka i Efter Tio och tycker det har varit rätt intressant.
Någon gång har jag gått in och kollat både på modebloggar och på de elaka satirsidorna men jag har inte funnit dem det minsta intressanta så det har inte blivit att jag återkommit. ("Du är fel målgrupp" säger mina barn)
Jag läser helst bloggar av personer jag har träffat IRL (som i ditt fall), annars måste innehållet kännas väldigt relevant för mig (t ex Mymlan skriver ofta om sådant jag tycker angår mig). Nu när man lägger flöden från bloggar till t ex Twitter och Bloggy läser jag mera sällan hela inlägget, mer att man kollar rubriken.
Jag skriver ju nu lite "halvprofessionellt" på PocketBlogg.se, där man skulle kunna tjäna pengar så småningom men vi gör inte det. Vi planerar att starta en ekonomisk förening nu och använda pengarna till gemensamma aktiviteter ett par gånger per år. Det är lite jobb med det, men jag ser det som marknadsföring av mitt namn och har flera gånger fått förfrågan av författare om just jag vill läsa och skriva om deras bok! Så man får väl se bloggandet som att man syns och ger arbetsprov i ett forum som kan ge ringar på vattnet.
Ingen suprise att jag läser, men lämnar ett avtryck ändå.
Hur mycket man vill dela med sig är ju upp till var och en, så länge det handlar om en själv.
Skicka en kommentar