Pappas födelsedag. Mycket vatten har runnit under bron sen förra året. Då stod jag på en intensivvårdsavdelning på Teneriffa och sjöng "Ja må han leva". I år finns det ingen att sjunga för alls. Får väl sjunga en liten snutt vid graven kanske.
Lämnade lägenheten ifrån mig i fredags. Skönt att det är färdigt, men samtidigt kändes det sxtremt jobbigt att lämna ifrån sig nycklarna. Som att jag satte sista spiken i kistan, som att sista biten försvann. Mycket märklig känsla.
Det gäller att omge sig av små glädjeämnen i livet för att inte gå under. Doris är väl den som får mig att gå upp på morgnarna, men det finns ju andra också. Igår var jag barnvakt till underbara lilla Vanja. Man börjar få ögonkontakt med henne nu, hon ler och är váken lite mer. Helmysigt. Känner mig nöjd med att vara moster, även om jag inte är det på riktigt. Har man inga egna syskon som kan skaffa barn så får man adoptera sambons syskonbarn, eller?
2 kommentarer:
Självklart får man göra det. :-)
Tänker så på dig idag. Kramar
Det är toppen med bonusmostrar/fastrar/mormor/farmor - You name it! Våra barn är ju lyckligt lottade med bonusfolk till höger och vänster=)
Skicka en kommentar