fredag, november 03, 2006

tankar om scoutverksamheten

Tänk att man ska ha så lätt att få ideella meriter. Dessa meriter är lättast att få, kanske för att det inte är så hård konkurrens om dom. Vem vill jobba gratis liksom? Tänk efter, för du kan få nytta av det senare. På flera av anställningsintervjuerna jag har varit på har dom frågat om mitt engagemang i scouterna. Det står klart och tydligt i mitt cv att jag är scout, och pysslar med lite diverse i styrelse och förening. Många vill veta mer om detta, speciellt de som varit scouter själva. Då hittar man genast något kul att prata om och intervjun blir mer avslappnad och naturlig.


Nu när jag är arbetslös försöker jag att fylla mina dagar med så mycket som möjligt ändå. Som arbetslös tar man på sig mycket för att ha något att göra, men det händer också ganska ofta att folk utgår från att jag har bättre tid till saker än vad dom har. Det är ju i grunden sant, men min tid tar fort slut på det viset. Jag har mina miniorer varje vecka, och det kräver tid och förberedelse, men det vill jag för allt i världen inte släppa. Avdelningsarbetet är grunden och kärnan i verksamheten och det är den som gör scouting roligt.

Styrelsearbetet lägger jag ner mycket mer tid på generellt, men det är inte alls lika roligt. Varför är det så? Kanske är jag villig att lägga ner tid på det som är mindre roligt helt enkelt därför att det faktiskt är viktigt. Det är viktigt för att verksamheten ska kunna utvecklas, och utvecklas inte verksamheten så tröttnar jag nog snart på att lägga ner tid och kraft på den.

man kan också fundera över när scouting gick över från att vara något pinsamt till att bli en merit, något positivt i andras ögon. Någonstans på vägen slutade jag att knäppa jackan över min scoutskjorta (nåja, kanske inte på systemet då) och började sträcka på huvudet i den. För jag upptäckte att med åldern försvinner helylle-stämpeln. Eller vänta! Nä, den försvinner kanske inte, men den har inte längre en negativ klang. Detta är ett bevis på att inte bara verksamheten utvecklas, utan även vi människor.

Inga kommentarer: