tisdag, januari 18, 2011

Ensam och skadskjuten


Häromdagen satte jag en osthyvel rakt i tummen, hyvlade av nageln och allt. Gjorde sjukt ont och blodet sprutade. Inte konstigt att man var lite ynklig när Magnus körde till jobbet och lämnade mig ensam- igen. Förra veckan var han iväg hela veckan och denna veckan är det likadant. jag trivs ju med att vara ensam också, men det är inte kul när det blir så här mycket. Tur att man har världens gosigaste hund som gärna håller matte sällskap.

Och tur att man jobbar också kanske. Är hela veckan på Kungskällan, och där trivs jag ganska bra. Vaktmästaren är läskigt obehaglig dock, men kan ju också bara vara jag som är bortskämd. Är väl snart dags att titta över semestervikariat och sånt också. För vi pratar om att åka på en riktigt solig semesterresa nånstans till sommaren. Vet inte vart än, men tips mottages tacksamt.

Har genom en del kommentarer jag fått märkt att det är en hel del personer som läser här. det är roligt, lämna gärna fler små avtryck. Fick en fråga om numret till resursförmedlingen. Det går inte att ringa direkt dit och anmäla sig utan man måste bli anställd i kommunen först. För att bli det ska man prata med Christina Hammarlund, som är enhetschef för alla timvikarier. Henne kan man nå genom kommunens växel på 105000. Sen får man reda på allt man behöver av henne.

Läste ut alla Hammarbyserien böckerna och har hunnit med en till emellan, är verkligen på gång med läsningen hittills i år känner jag. Jag läste ut Emma, Mias dotter härom natten när jag inte kunde sova. Den är en fristående fortsättning på Gömda, Asyl och Mias hemlighet och var mycket lättläst. Ikväll tänker jag börja på en deckare av Arnaldur Indridasson, en isländsk författare som brukar vara ruggigt bra. Men innan dess blir det lite mer handboll, lite slö tv och kvällspromenad med Doris Lite får man ju försöka hitta på i sin ensamhet.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Nu när du läst alla gömda böckerna kanske du ska läsa "Sanningen bakom gömda"

ann@karin sa...

det kanske jag borde, speciellt efter att ha läst Maria Erikssons efterord i Emma, som handlade om just det förtal som hon blivit utsatt för i Svensk press och hur journalisten i fråga bröt mot källskyddet, vilket hade varit straffbart enligt lag om Mia hade orkat föra en process. Men hon tyckte att hon inte gjort annat än att föra process i sitt liv så hon valde att låta bli.