Hänt i veckan....

Ja, vad har hänt den här veckan då? Ja, den största nyheten i medierna är ju klart att Michael Jackson är död, vilket jag naturligtvis missade helt, eftersom jag bara har jobbat och sovit hela veckan typ. Tur att man har kompisar som uppdaterar en på världshändelser via sms. Jag hör dessutom till dom som har hans Greatest Hits skiva liggandes i bilen, så man kan väl säga att jag är ett gammalt fan. Fast tror väl inte att världen kommer bli sämre för att han är borta heller direkt.

Sen har sommaren kommit till Sverige. Skönt med sol och ljumna vindar. Tyvärr har man ju jobbat hela veckan så det är ju inte jättemycket sol man fått fatt i. Har jobbat fyra dagar på Skogsstjärnan och en på Solbacken. På Skogsstjärnan händer det ju faktiskt att man kan sticka ut näbbet någon timme under dagen iaf. Man får vara nöjd med det lilla. Och att sitta ute och äta på kvällen är mysigt :)

Sommarens besök på Fredriksdalsteatern är avklarat också. Lorden i gränden visades i år. Pjäsen i sin helhet var väl sådär egentligen, men Eva Rydberg är ju alltid rolig och årets gästskådis Claes Malmberg var helt fantastiskt lysande. Ett antal goda skratt fick man sig i alla fall.

Dom där skratten kan man behöva. Papis prognos ser mörkare ut. Dom tror inte att cellgifter kommer att hjälpa, men envis som han är så vill han såklart ge det ett försök i alla fall. Vi får se hur det blir efter besök hos onkologen på fredag.

Nu ska vi snart iväg och titta på hundvalpar. Blandras golden/border och lite schäfer. Blir väl svårt att inte ta med sig en hem på direkten, kan jag tänka. Men vi har sagt att vi vill känna båda två att vi har rätt kemi med en speciell valp för att vi ska ta hem den. Dom är inte heller leveransklara än, så det kan ju eventuellt hjälpa till lite.

Midsommardag, lördagkväll

Har varit en sväng inne i stan ikväll. Jag och Julia var på utposten och åt en bit mat. Börjar nästan bli en tradition att vi går ut och äter middag nu för tiden... Trevligt. Jag känner att jag behöver göra nåt annat än att bara sitta hemma eller vara hos pappa. Men är ju inte direkt så att man känner för att festa loss heller. Två glas vin och en bit mat var alldeles lagom. Magnus hämtade mig i stan vid halv elva.

Nu sitter jag åter igen och funderar på varför det inte är nåt vettigt på TV när alla är hemma och glor på den. Fick installera vcr i sovrummet för att se en film till skolan för ett tag sen, så nu är det väl kanske dags att koppla in dvd:en också så att jag kan titta på film och så i sovrummet. För Magnus ska ju givetvis titta på stora tvn, även om han egentligen ibte är intresserad av det han tittar på och även om det går på tv och hade fungerat att titta på i sovrummet också. Och inte vill han se film istället heller.

I och för sig ska jag nog inte starta en film så hr sent.... ska jobba hela veckan och behöver en vettig dygnsrytm, men kanske kan det bli ett eller två avsnitt av Oz och lite läsning innan jag ska sova. Läser "Sommardöden" av Mons Kallentoft just nu, och den har jag hållt på med ett tag. Verkar aldrig bli färdig, eftersom jag blir så trött så fort jag lägger mig och ska läsa. Men det är ju inte bara negativt att vara trött, för jag somnar ju faktiskt när jag ska i alla fall. Alltid nåt.

Hospice, och skilda besked

Vi har ju tidigare fått beskedet att pappas cancer kan sitta i kotorna, bukspottskörteln eller levern, eller kanske på mer än ett ställe. Men dom trodde inte att det hade med prostatan att göra, för hans prover visade ju så bra resultat och han har tagit mediciner etc.

I en vecka nu har vi väntat på svaren på leverbipsin. Magnetröntgen visade en angripen kota och den har dom strålat, men i övrigt inga åtgärder utan man ska bara vänta på resultatet från biopsin är det tänkt. När vi så pratade med palliativa enheten igår så ringde dom till hospice för att kolla om det fanns plats. Då sa hon i telefon till den hon pratade med att det gällde en spridd pankreascancer. pankreas är ju bukspottskörteln, men den har man inte tagit några prover på, och heller inte nämnt att man hittat nåt där.

Så bestämde dom sig för att han ska få ha en plats på hospice tillsvidare, tills man ser vilka möjligheter som finns och förhoppningen är att han ska kunna komma hem igen. Fast vet inte riktigt om vi tror på det längre.... När vi pratade med deras läkare så sa hon att cancern satt i prostatan. Ytterligare en diagnos som vi inte hört nåt om. Så då verkar det ju som att det sitter precis överallt. Extremt jobbigt att inte få några klara besked.

Känslorna var ganska blandade idag. Det är ju såklart jobbigt att han skrivs in på ett hospice, för det är ju ett ställe man vanligtvis inte hamnar på om dom tror att man ska klara sig. Samtidigt är dom himla duktiga på vad dom gör där, och jag känner mig avslappnad i vetskapen om att han får bästa möjliga vård. Det är en avlastning för mig också att veta att om jag inte hinner en dag så kan nån annan ta ut honom en runda etc.

Pratade med världens bästa kurslärare ikväll, Karin. Har henne i geriatrik, en kurs som jag blivit sjukt efter i. Hon tycker att jag ska ta tiden att prioritera pappa och sen får skolan komma i andra hand. Hon skulle prata med min handledare imorgon om jag kanske kunde få gå ner i studietakt. Kom på när jag pratade med henne också att jag faktiskt läser en kurs mer än vad jag behöver, bara för att jag ville fylla ut det lite. Det är socialpsykiatri, som jag läser just nu. Den kursen behöver jag inte för att få ihop mina poäng så den skulle jag ju faktiskt kunna ta bort helt och på så sätt få två veckor över att ta igen det jag är efter med.

Nu när jag vet att pappa har bästa tänkbara vård och tillgång till gott om personal så kanske jag kan slappna av lite mer och försöka få mer gjort. Det hade inte skadat om hemmet hade hunnits med, även om jag fortfarande måste plugga som fan för att hinna ifatt.

Så trött, så trött

Lilla Papi är verkligen jättesjuk nu. Ingenting kvar av honom och han orkar knappt röra sig alls längre. Jobbigt att se honom så. Dom har fortfarande inte hittat modertumören så att dom kan sätta in behandling, men igår gjore vi iaf en vårdplanering tillsammans med hemsjukvården så att han kan få vara hemma istället så småningom. Att någon kommer dit tre gånger om dan och hjälper honom med mat och dusch och så kommer bli en avlastning för mig. Inte så mycket fysiskt som psykiskt, eftersom jag vet att någon tittar till honom.

Var det i dom här lägena man skulle ha syskon? Som jag har förstått det så är det en allmän tendens i alla familjer att ett syskon verkar ta mer ansvar än övriga alltid, så på sätt och vis är det skönt att vara ensam också. Det är liksom självklart att det är jag som ska göra det. Men känslomässigt kan jag sakna ett syskon, eftersom jag är ensam om att ha relationen att vara barn till honom. Och kanske hade man klarat av att sköta jobb och skola lite bättre om man fick lite avlastning emellanåt. Jag är så trött att jag hade kunnat sova ett halvår som det känns.

Igår var en ganska bra dag, även om jag var dödstrött och papi mådde dåligt. Jag var på skolan på förmiddagen och fick examinerat 4 uppgifter i Geriatrikkursen som jag är efter med. Fick VG på samtliga så det gick ju lysande faktiskt. Sen träffade jag Maria och fick i mig en räkmacka, innan det var dags för vårdplaneringen. Sen åkte jag med min svägerska och hennes sambo till Magnus kusins studentskiva. Supertuff polisbil hade hon fått åka, Viola. Bara synd att det var så dåligt väder.

Nu är det dags att hoppa in i duschen, sen ska jag köra hem till Åsa och sätta min il, så att vi kan ta ut papi en sväng med bilen. Förhoppningsvis hinner jag fixa lite här hemma också innan jag ska iväg ikväll. Ska jobba natt på solbacken. Inte varit där sen Januari, så det är ju lite omväxling. Och bra pengar, som jag behöver :) Fick visserligen tillbaka 6500 på skatten i veckan, men står ju utan inkomst två månader i sommar så man får ju spara på sig....

Kan man få ett utökat dygn, tack?

Tänk att jag trodde att det inte skulle vara några problem att plugga heltid och jobba samtidigt. Okej, det kanske det inte hade varit heller om inte pappas olycka hänt och jag inte flyttat mitt i allt också....

Jag är efter i skolan och skulle behöva göra minst sju uppgifter dom närmaste dagarna. Jag missade två obligatoriska tillfällen eftersom jag satt på sjukhuset med pappa. Jag ska jobba tre heldagar i veckan som kommer också. Skogststjärnan ska bli kul att jobba på förstås, men det generar ju ändå en del stress.

Har tvättat två maskiner till pappa och ska ta en till idag. Måste städa av i köket och köra en maskin disk. Sen är det helt underbart väder, så man skulle ju helst vilja spendera iaf ett par minuter utomhus iaf. Ska till mamma ikväll och fira mors dag.

Sen har vi köpt Wii fit. Superkul och jag har verkligen fastnat för det och ärker redan att det ger en del resultat. Det sparar tid jämfört med att köra in till stan och gå på friskis, men man ska ändå ta sig tid att göra det ordentligt, för det är inte lönt att bara spela 15 minuter. Nu har jag inte varit inne sen i torsdags, så blir klart en halvtimme eller så i eftermiddag :) Får ju inte hamna på latsidan redan efter en vecka.

En sång för Martin...

Är det någon som har filmen "En sång för Martin"? Jag har letat överallt, men jag kan inte hitta den nånstans. Skulle sett den i skolan igår, men jag satt med pappa på akuten hela dagen så jag hann inte dit. Kan väl inte vara så svårt att se den i efterhand, tänkte jag. Men tänk vad fel jag hade. Det är svårt att se en film som man inte får tag på.

Pappa blev så småningom inlagd. Han har vätska i buken, förmodligen från alla starka mediciner han tagit, och dom måste dränera honom på kiurgen. Han är trött men verkar mest lättad över att ha fått reda på vad felet är och han har inte ont. Lite vatten kan ju inte var så farligt heller?

På tisdag och söndag ska jag hoppa in och jobba på Skogsstjärnan. Har inte varit där sen min praktik, men har saknat alla jättemycket så det ska verkligen bli superkul! Är nu anställd i tre kommuer, men gäller ju att prioritera. Får bäst betalt i hbg, efterssom dom gett mig timlön som färdigutbildad undersköterska. Höganäs kommun ger också bra betalt, Landskrona är i botten, men där har jag av andra sidan inte varit oh jobbat sen i januari. Det gäller att ha många järn i elden :)

Imorgon är det LABC i skolan och sen examensfest hos Alex på kvällen. Blir säkert buskul, även om jag får ta det lite lugnt eftersom jag ska köra till farmor på lördag. Förhoppningsvis får jag med mig Magnus dit också. På söndag är det mors dag så då blir det middag hos mamma såklart. Får se när jag får hem stackars papi från sjukhuset också. Dom kunde inte ens uppskatta om det handlade om två dagar eller två veckor.....

Söndagstråk

Har varit ute i på Söderåsen på PL hajk hela helgen och är hyffsat trött. Försöker hålla mig vaken, eftersom jag ska jobba imorgon bitti och vill somna när jag går och lägger mig, men hur lätt är det när det inte finns nåt att se på tv?

Har funderat flera gånger över varför det är så himla dåligt TV-utbud på söndagskvällar? Måste ju vara den kvällen på veckan som folk sitter hemma och gör ingenting allra mest, liksom. Och då borde det finnas lite underhållning. Det brukar vara nån film vid typ nio, men det är lite sent att börja tv-kvällen om man har tänkt sig att komma i säng i tid.

Nä, blir kanske lite läsa eller plugg istället fram till Parlamentet, men jag orkar egentligen inte alls. Är helt såsig i skallen efter att ha kört en väldans massa mil, eftersom jag fick ta en avstickare till akuten också med en stackars scout som spräckte ett ögonbryn. Två timmars värme i min rullande kuvös i kombination med lite sömn och mycket frisk luft ger såsig skalle.

Har tryckt i mig två majskolvar och köpt lite chips så att jag ska hålla mig vaken ett tag. Såg att The Guru är på tv ikväll, och den är ju faktiskt rätt skoj. Kanske orkar ta mig för att fixa disken och lägga in en maskin tvätt och packa upp också, vi får se. Kändes inte lönt att tömma och städa bilen iaf, för på torsdag är det vårläger :) Så blir väl bara en avsköljning av bilen.

Svar på tal

Vet att jag är sjukt tråkig nu, men det här var ju ganska bra svar på tal så måste bara lägga ut den.

Veckans funderingar....

Så här på ett hotellrum i Göteborg och inget att göra innan halv tolv så kanske man för en gångs skull har tid att skriva lite om vad som händer, i mitt liv och i världen. Måst verkligen sluta med att enbart publicera "färdiga" saker här. Det ger noll kreativitetspoäng.

Däremot kan jag plussa på mina vuxenpoäng på kontot. Har nu slutligen blivit sambo på riktigt, förutom att jag fortfarande inte ändrat min skrivningsadress utan bara gjort en eftersändning. Radhus på landet med älsklingen. Det är en hel massa vuxenpoäng på en gång, som min chef uttryckte det. Speciellt som Magnus fyllde år igår och vi hade 15 gäster på middag och tårta i fredags kväll. Hela tjocka släkten typ. ja, hans då. Inte min.

I flyttande och packande och uppackande av lådor har det rent allmänt varit kaos i mitt liv och en väldans massa att göra. Har praktik i min utbildning hela mars månad, och försöker att jobba samtidigt för att jag inte ska missa en hel månads inkomst. Praktiserar på en dagverksamhet för äldre som heter Skogsstjärnan, och trivs superbra med det. Jobbar samtidigt med Öresundstågens nya kvlitetsmätning, och det är därför jag nu bor på hotell i Göteborg till måndag morgon, eftersom jag ska jobba på tågavgångar idag som utgår ifrån och stannar i Göteborg. Bra betalt för hyffsat lite arbete, men man kan ju inte vara hemma och fixa massa annat som man egentligen borde.

Så här i just den här veckan så känns det väl som att man måste lista veckans snackisar. Nummer ett är klart melodifestivalen. Satt på tåget upp när den pågick så jag vet inte riktigt, men är klart tacksam över att Caroline af Ugglas inte vann. Har mycket svårt för henne.

Nr 2 den här veckan måste vara den stundande rättegången för Josef Fritzl i Österrike som höll sin dotter fången i källaren i en massa år och våldtog henne. Många verkar tycka att det är skumt att inga grannar märkte något. Men hur mycket märker vi någonsin vad våra grannar gör? Inte ens hans fru eller andra barn, som bodde i samma hus, märkte ju något.

Sista snackisen måste vara pensionsförsäkringarna och bonusarna. Jag somknappt har något sparande kan konstatera att det jag faktiskt har fått insatt av arbetsgivaren faktiskt gått på plus för en gångs skull. Men visst blir man upprörd över folk osm tar ut stora bonusar på bekostnad av kunderna?

Sändningstid på söndagstid?

Alltså, jag sitter åter igen om förundras över hur sjutton det inte kan visas nånting bra alls på tv på söndagar. Är det inte så att bästa sändningstiden borde vara då så många som möjligt sitter hemma och degar framför teven? Fredagar och lördagar visas alla bra program, men då kanske man är på fest eller middag nånstans. Söndagar är man ju alltid hemma typ, så är det inte konstigt att det aldrig visas nåt bra då?

alla sätt är bra utom dom dåliga...

Alltså.... nu borde jag verkligen börja skriva nåt fyndigt här själv snart, men är man nu inte så himla rolig så är det ju tur att det finns andra som är det så att man kan apa efter domlite.... Bland det roligaste på länge är den här som jag hittade på www.argalappen.se

Man kan också resonera som dom här killarna, för alla sätt är bra utom dom dåliga;

Coop-butik, Vallentuna

Två killar ~10 står och kollar på tjejtidningar.
Kille 1: Undra vad som står i de där tjejtidningarna?
Kille 2: Ja…
Kille 1: Ska vi köpa några?
Kille 2: Men skulle inte det verka lite misstänksamt? Alltså, jag menar konstigt.
Kille 1: Jo, det är klart…
Kille 1 (efter en stunds funderande): Fast om vi köper några bindor och lite mjölk också kanske de tror att det är till morsan?

Så kanske är det dåligt av mig att fylla min blogg med innehåll som nån annan har hittat på och publicerat före mig, men vadå då? Alla sött är ju bra... utom dom dåliga då.

Lite kul också

Har inte skrivit här på jättelänge. Bara hänt tråkiga saker i höst som jag inte vill tynga alla med, men ni som har läst dom kortare anteckningarna på facbook vet i alla fall vad det handlar om.

Ibland måste man ju ha lite roligt också. Till detta ändamål har jag hittat min nya favoritsida på nätet, www.argalappen.se Sjukt kul.
--------------------------------------------------------------
"Vem/vilka av er är det som ställer ut soporna direkt utanför porten? Satans mygghjärna, tar det för mycket energi att gå runt hörnet och slänga dem, eller är du för lat för att gå ut? För fet för att komma ut genom dörren? Suck... Hoppas ditt anus får tänder och äter upp dig då du sover."
--------------------------------------------------------------
Jag skulle på allvar vilja se en människa bli uppäten av sitt eget anus, och jag kan inte låta bli att undra över fantasin hos människan som kommer på just denna idén till sin stackars inte ont anande granne, haha.

Eller som den här, vem vill med gott samvete svara på den lappen och sen våga kalla sig själv för djurvän?
-------------------------------------------------------------
"KATT BORTSPRUNGEN
*Tre år gammal hankatt
*Lystrar till namnet Domus
*Har halsband med mitt telefonnummer i.

Katten rymde lördagen den 6 december och har inte setts till sen dess. Jag är mycket angelägen på att få tag på katten igen. Jag ska nämligen göra putstrasor av den. Fanstyget klöste sönder min nya skinsoffa, värd 27.500kr, och innan jag han dräpa den så rymde den. Det ska bli ett sant nöje att banka ihjäl den.
Vänligen ring XXX
Hittelön utlovas
(Du får kattskinnet)"

Bröllop, bebis och klänning = glamour?

Det märks att man börjar komma upp i en viss ålder. Den där åldern då alla börjar bilda familj. När man inte går ut en vanlig fredagkväll för att ha kul ihop med sina vänner, utan då man satsar alla sina krafter på i snitt fem eller sex stora händelser per år. Dessa händelser är numera ganska uteslutande Bröllop, dop och barnkalas.

Sommaren började med att Erik och Cecilia gifte sig. Dom hade varit tillsammans i snart sex år och beslöt sig för att slutligen slå till på riktigt. Och nu ska dom ha barn också. I lördags var jag och Magnus på bröllop igen när Veronica och Mattias gifte sig så får se hur länge det dröjer innan dom ska ploppa ut någonting också.

Vid varje tillfälle laddar man. Man köper nya kläder och lägger massa pengar på att fixa hår och naglar och annat ytligt. Till dom kompisar som har barn köper man ibland nåt sött när man ser det och när dom är nyfödda måste dom ju ha en fin gåva.

För mig då? För mig som inte är sambo, förlovad eller har barn?  Jag har inte ens haft nån inflyttningfest, som sagt och min 25 årsfest firade jag på nyårsafton. Och abslout inget fel med det, bara inte så glamoröst. Jag vill också ha glamour!

Man märker hur ofta man klär upp sig när Magnus mamma står med filmkameran i högsta hugg och ber honom att flytta på sig så att hon kan filma min klänning. Det verkade var det stora ämnet för vissa på detta bröllpet. Tänka sig, Anna-Karin har klänning!

Ljusare tider i höstmörkret

Utomhus går det mot mörkare tider och hösten närmar sig med stormsteg. Men för mig går det mot ljusare tider. Den här sommaren har varit som en berg och dal bana.

Det började med Erik och Cecilias bröllop när jag stod i kyrkan och storsnörvlade och försökte fokusera på min roll som tärna. Nästa gång jag var i kiyrkan stortjöt jag, men då var det på Jonas begravning. Nästa helg är det dags för bröllop igen. Bort med det sorgsna och in med det glada igen, och så är cirkeln kanske sluten.

Det är nu första gången på mycket länge som jag inte behöver oroa mig fö hur jag ska ha råd med hyran och det ser ut som att jag har jobb ett tag framöver. Ska på en intervju i Höganäs imogon och sen är det två informationsträffar nästa vecka, i Lund på måndag och Malmö på onsdag. Får väl se om jag hinner med det där med att läsa till undersköterska.

Även OS i Peking börjar gå mot sitt slut. Inget bra OS för Sveriges del, men vi håller ändå flaggan högt, tycker jag. För vi fuskar inte. Jag tycker att det borde vara hårdare dopingstraff. Har du blivit fast i OS borde du inte få tävla mer i OS t.ex. Som det är nu så får man ett års avstängning på sig att hårdträna inför nästa mästerskap. Det visar att man kan komma undan med det. Och sen tar dom ifån Ara Abrahamian sitt brons för att han protesterade mot ett mycket tveksamt domslut. Man får ju inte bete sig hur som helst på en prispall! Knasigt att dom ser det som värre än nån som fuskar. Bara en tanke.

V.I.P

Nu har Jonas hängt kvar på väggen en hel vecka. Han blev tydligen nöjd när han fick hänga i hallen, så att han är det första man ser när man komme innanför dörren.
VIP plats. Får hänga alla tavlor han målat till mig i sovrummet istället.

En sista protest

Med tanke på senaste tidens debatt i kommentarer här på bloggen: Jag valde rubriken "Min bror Jonas" för att uttrycka att för mig har Jonas varit en bror och jag har alltid sett honom som ett syskon rakt egenom. Berättelsen om Jonas uppväxt var alltså berättelsen om min egen familj, så som den ser ut på alla kort från min barndom. Jag, mamma, pappa och så Jonas. Bara en sån sak som att Jonas begravning är det enda som mina föräldrar genomfört tillsammans sen jag var typ åtta år säger en hel del.

Att Jonas också hade en annan familj och andra syskon framgick inte förrän jag fick kommentarer på det jag skrivit så det är inte jag som lyft fram det. Trots detta så bad jag om ursäkt om jag sårat någon med det jag skrev och tog bort det. Mer än så kan jag inte göra så nu får det faktiskt vara slutdiskuterat om den saken.

I alla fall så har jag sen jag flyttade in i min lägenhet för över ett år sen haft en fotoram med tre kort i från IKEA hängande över min säng. I den har det suttit kort på mina vänner. Efter Jonas begravning besämde jag mig för att han skulle vara i den ramen istället. Att ha kompisarna där var viktigare när jag bodde i Jönköping och inte träffade dom så ofta.

Sagt och gjort. Ett skolfoto på Jonas från nr han var kanske 13 fick sitta i mitten, och i dom andra två rutorna satte jag kort på hela familjen, t.o.m mormor från när jag var liten, ett kort på mig och Jonas när vi var små och ett på oss tilsammans när han var vuxen. Ramen har som sagt hängt på samma krok, på samma vägg i över ett år men nu trilade den ner efter en timme.

Jonas typsika sätt att inte vara intresserad av att rätta in sig i ledet. Kunde riktigt höra hans röst i huvudet: "Trodde du verkligen på att jag skulle hänga kvar där, flicka lilla? Så lätt ska det inte gå? hehe". Såg det som ett tecken från Jonas att han inte har tänkt att försvinna ur mitt liv så lätt.

Oj vad fel det blev

I mitt förra inlägg hade jag skrivit saker utan att riktigt tänka mig för. Har förstått att det finns personer som kände sig kränkta av det. Ber om ursäkt för det. Jag skrev bara min sanning, så som jag såg den, men tänkte inte på att vissa kunde ta illa upp. Ber om ursäkt för det och har tagit bort vissa bitar nu.

Min bror Jonas

När jag bara var några månader gammal så flyttade Jonas in hos mig och mina föräldrar. Efter att hans mamma dog behövde han någonstans att bo. Han var elva år och hade haft min mamma som dagisfröken. Han hade också varit mycket hos mina föräldrar när det var bråkigt hemma och efter sin mammas död bad han socialtjänsten att få bo hos oss. Mina föräldrar sa ja.

För min del finns det ingen tid före Jonas, för jag var så liten då. Jag har inga andra syskon och jag har alltid sett honom som min riktiga bror. Vi växte upp sida vid sida, vi har kramats av samma mamma och jag såg upp till honom och älskade honom högst av alla när jag var liten.

Jonas tog sig alltid tid för att måla med mig, tälja trägubbar eller läsa. Han var en duktig konstnär och jag har flera tavlor hemma som han har målat till mig. Han har också lärt mig att dansa och hur man ska bära sig åt om man inte vill lukta sprit när man har druckit. Saker som en storebror gör helt enkelt.

Sista gången jag träffade min bror var sommaren 2006. Jag jobbade på entek och hade varit hos en farbror och städat. När jag stängde dörren efter mig och kom ut på loftgången hängde Jonas där i en stege och högtryckstvättade husfasaden. Vi blev lika förvånade båda två. Då hade han varit ren i två år efter att ha lagt in sig på avgiftning. Det är en glad ocg välmående Jonas som jag har som sista bild av honom.

Jonas liv på jorden blev inte så långt. Veckan efter midsommar i år efterlystes han av sin syster sen han inte dykt upp på midsommarfest och inte synts till på flera dagar. För två veckor sen hittades Jonas kropp i Möllebäcken. Den hade legat i vattnet så länge att de fick indentifiera honom på tatueringarna. Begravningen blir 8e augusti.

Det har tagit mig hårt att bli av med min första barndomskärlek, min enda bror. Speciellt som jag är övertygad om att han har blivit mördad. Den Jonas jag känner skulle aldrig lägga sig där frivilligt.

Jonas, jag saknar dig och tänker på dig och kommer alltid att älska dig.
Vila i Frid.

Goda chanser med bred yrkeserfarenhet?

Nu när jag inte längre räknas till ungdom så får jag gå på "riktiga" arbetsförmedlingen. När jag varit där sist så fick jag hemskickat ett dokument på den handlingsplan som vi tydligen hade upprättat. Har inte ens träffat min egna handläggare men det blir säkertbra.

I alla fall så står det i den att dom bedömmer mina chanser på arbetsmarknaden som goda eftersom jag har så bred arbetslivserfarenhet trots min ålder. Nu har jag ju inte direkt haft så mycket att välja på, med tanke på hur arbetsmarknadens ser ut idag. Man får en del kortare vikariat och projektanställningar och i övrigt är det typ strötimmar eller olika uppdrag för nåt bemmaningsföretag. Detta resulterar i att man varit på hundra olika ställen några veckor, men aldrig nån längre tid.

Hmm... får väl se hur dom där goda chanserna kan hjälpa mig nu då.... Känns ju iofs som att när man går på vuxen istället för ungdom så kan dom inte bara avfärda en som ungdomsarbetslös längre.....

Kommunikationsmiss?

Hej!

Angående din ansökan till tjänsten som sommarjobb inom äldreomsorgen.

Tjänsterna är tillsatta av andra sökande men du är givetvis välkommen att skicka in en ny ansökan om det dyker upp en ny tjänst som är intressant för din del.

Tack för visat intresse!

Mvh

Bengt Persson
Personalavdelningen
Omsorgsförvaltningen
Landskrona kommun
::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::

Eh, alltså inte för att vara petig nu igen, men jag har redan fått ett jobb i sommar på ett äldreboende i Landskrona. Borde inte det kvalificera sig under facket omsorg? Kanske borde informationsansvarig på Landksrona kommun (som för övrigt fungerar mycket bättre än Helsingborgs Stad) se över några av rutinerna här. Som att man skickar rätt besked till rätt personer t.ex. Eller dom kanske bara skickar ut nej till alla för enkelhetens skull?